Etiketter

Visar inlägg med etikett No. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett No. Visa alla inlägg

lördag 5 april 2014

Jord labb!

Syfte: Att se vilken jord som bryter ned äpplet snabbast.

Hypotes:  Jag tror att blomjorden kommer att bryta ner äpplet snabbast för att den innehåller mer syre och bakterier tillskillnad från t:ex lera. Bakterierna är nerbrytare.  Mer bakterier jobbar snabbare än några enstaka. Finns de mer av dem bryts det ner snabbare. Syret påverkar detta för bakterier behöver också andas..

Material:
Jord: Blomjord, dressjord, lerjord, ‘nerbuten’ jord
Plastkruka
Tejp
Äpple

Genomförande: Vi tejpar över hålen under plastkrukorna so att ingen jord kommer ut. Fyra av krukorna ska fyllas med olika typer av jord.  Vi sötter ner äppel bitarna i jorden halvvägs. Sen därifrån ska vi vänta några dager innan vi kollar på resultaten.

Resultat ( vad som hände ): Blomjorden kom längst med att bryta ner den, medan leran hade brutit ner minst. Dressjorden och torvjorden hade kommit ungefär lika långt med nedbrytningen av frukten.

Slutsats ( varför det hände ): Pågrund av olika syreshalter i jorderna påverkar det nedbrytningen av frukten. Mer syre i jorden innebär även mer bakterier i jorden som kan arbeta ner äpplet.  

Blomjord innehåller mer syre än de andra och därmed bryter ner bättre. Den ‘nerbrutna’ jorden är en massa redan nerbrytt material. Den hade brutit ner ungefär like mycket som dressjorden så de har nog ingen större skillnad när det gäller syre. Medan leran har en brist på syre och mindre bakterier som kan leva i den, därför gick inte nerbrytningen like snabbt.

Utvärdering:

Resultatet hade kunnat påverkats om man vattnat jorden, behålt den fuktig. Eller om man inte tejpat undertill så all jord hade trillat ut.  Om man gett den något annat att bryta ner hade det också kunnat påverka resultatet.

måndag 31 mars 2014

Resultatet för miljö arbetet

Under tre veckor har jag jobbat med att få min familj att ta mer korta duscher än att bada.

Min pappa gick från att bada dagligen till att minst duscha tre gånger på ett ungefär.  Han har dragit ner på sina bad.

Min syster badade två gånger i veckan, lite mer kanske. Hon gjorde så att hälften duschade hon, hälften badade hon.

Min mamma har alltid duschat så jag har inte jobbat mycket med henne.

Man kan se att jag har påverkat min familj. De har börjat duscha mer, ibland har jag inte behövt säga till dem om det. Jag är väldigt nöjd med detta och glad att min familj var villiga att ändra på sig. Jag gav dem information om varför de borde duscha mindre och vilka fördelar det har. Det funkade.

fredag 28 februari 2014

PM

Jag ska ändra på min familjs användning av varm vatten när det gäller att bada och duscha. Mina pappa och syster badar för mycket och min mamma tar för långa dushar. Jag vill få dem att ta mer korta duschar för att få dem att spara på vatten och energi som krävs.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Att duscha är bättre för att mindre vatten går åt om duschen är kort. Ett badkar håller runt 150 liter vatten upp till 200 liter. Medan en dusch som är vid 3-4 minuter lång dusch tar ungefär 36 liter vatten.  Det kostar energi och pengar att pumpa vattnet och att värma det upp det. Att värma 1 kubikmeter vatten med 1°C går det åt 1, 16 kilowatt. Man sparar energi och pengar på att ta en  kort dusch.

Om vi skulle duscha under kortare tider och bada mindre, skulle det gå åt mindre energi till att värma vattnet. Vattnet värms i en varmvattenberedare. För att den ska kunna värma vattnet behöver den el. Om vi duschar mindre, eller badar så lite som möjligt och tar en kort dusch istället på fem minuter behöver inte varmvattenbredaren varma lika mycket vatten och då går det inte åt lika mycket el. För att skapa el krävs det energi och när vi använder energin släpps det ut koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Om vi bara ändrar på oss så här lite kan det göra en stor förändring. Det är inte mycket som krävs för att hjälpa att minska växthuseffekten.

Kostnader under ett år:  

Bad 150 liter kostar ca 2500:-/år

Dusch på 5 minuter kostar ca 700:-/år

Att värma vatten bidrar till växthuseffekten. Växthuseffekten är det som håller jorden varm, den är naturlig och behövs. Om den inte funnits hade det blivit hela -20° kallare.  Alla utsläpp av gaser, en av de mest kända är koldioxid, skapar ett lager vi ozonlagret. De gaser som bidrar är: vattenånga, koldioxid, metan, ozon och dikväveoxid. Lagret gör att inte like mycket av strålningen från solen reflekteras tillbaka ut i rymden och därmed blir jorden varmare. Det är mycket negativt. Det gör att polarisarna smälter vilket påverkar djuren som är beroende av dem, t:ex isbjörnar. Isarna reflekterar tillbaka solljuset men nu när den har smällt så mycket som den har, träffar nu solen vattnet. Det gör vattnet varmare och det i sin tur gör att isarna smälter under ifrån. Om de skulle smälta helt skulle det bli översvämningar och delar av länder skulle hamna under vatten. Det skulle döda otroligt många människor, sen skulle vi få mindra plats på land. Dessutom kommer medeltemperaturen höjas och världen blir varmare. Medelvärmen har redan höjts en grad. Man fruktar att inom hundra år kommer medeltempraturen ha stigit med 4 grader. Om det blir så mycket varmare blir det mer nederbörd och stormer. Vi människor bidrar med en massa utsläpp av koldioxid som när vi transporterar oss bland annat. Värmeökningen påverkar livet på jorden och det blir inte bättre om vi låter det vara.

Metod:

Min syster Josefin är 12 år, medans mina föräldrar är runt 40 år gamla. Med tanke på att min pappa och Josefin badar mest känner jag att de blir svårare att ändra på. Mamma duschar oftare men hennes duschar kan dra ut på tiden.

Först ska jag fråga dem alla tre hur ofta de duschar/badar hemma under veckan och räkna ut hur mycket vatten de använder under en vecka till att bada/duscha. Jag håller kvar i den lappen tills de två veckorna är slut. Sedan när jag ska ändra på dem ska jag först ge dem information om vilka fördelar de har med att ta en cirka 5 minuters lång dusch oftare än att bada eller ta långa duschar och lite information om hur mycket det hjälper miljön.  Sen om det behövs blir det en belöning om de klarar av det. En morot som de ska jobba för. När veckorna är över kommer jag fråga dem igen hur ofta de duschar/badar och jämföra det med de gamla resultaten och dra slutsats om de har ändrats.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag tycker källan är bra för det är från Lunds kommun, jag känner de skulle ta sådana här saker seriöst. Sen stämmer informationen med andra hemsidor vilket gör det mer trovärdigt.  Jag ser ingen anledning till att en kommun skulle ge ut felaktig information. Sen är det från min egna kommun.

Jag tycker det är bra för det är en kommun som skrivit det, och jag känner att en kommun skulle ta sådana här saker seriöst. Informationen stämmer med andra sajter. Jag tror inte att en kommun, skulle ge ut felaktig information. De vinner inte på att ge ut information som inte stämmer.

Det är ett företag, jag tänker att det vet vad de pratar om, de kan informationen. Med tanke på att de jobbar med energi. Det dåliga kan vara att de kanske ger ut fakta som de själva vinner på. För att de själva som företag skulle få någon vinst på det. Kanske använda det till att få mer soma skulle använda sig av dem när det gäller att få värme? Så de kan tjäna mer pengar? Men i detta fallet tror jag inte det är riktigt så.

NE är en sida som ni lärare har rekommenderat. Lärare har sagt att de som skriver NE’s artiklar är specialister och texterna är kollade så de inte innehåller fel. Man kan välja svårighetsgraden på texten man läser och texterna stämmer överens med andra sajters information

Information som det gav mig har jag hört innan av lärare på en lektion.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

tisdag 11 februari 2014

Energikällor

Vindkraft

De blir utställda på öppna platser där det blåser som mest. De har stora propellrar som roterar när de blåser. Men det behövs många för att det ska bli mycket energi av det hela. En stor nackdel är att om det inte blåser så... funkar inte vindkraftsverken. Eller om det blåser på fel håll eller sida. Men de är miljävänliga och det kommer aldrig ta slut med vind heller för den delen.


Solceller

Man har solpaneler, oftast på tak där de inte skuggas av något. Solceller har vattenledningar i sig som blir uppvärmt av solen.  Solceller är miljövänliga och bra men stora nackdelen är att solpaneler är dyra och man kanske inte har råd till att skaffa det, sen om solen går i moln så kanske de inte är så effektiva.


Likheter:

De har båda förnybara energikällor och de är miljövänliga.

Skillnader:

De kan påverkas ganska mycket av vädret.

tisdag 12 november 2013

Våldtäkt


Om filmen. Det var en våldtäkt


Det var sexuellt och det var mot hennes vilja. Att bli påtvingad på något sexuellt, är våldtäkt. Hon var emot att ha sex, full eller ej. Det var inget hon ville. Killarna höll henne nere, det visar att de inte vill att hon skulle lämna platsen, att hålla henne från att smita.  Sen hur de drog i henne och hur de tvingade hur hon hade sex med dem. Hon blev rädd och passiv, hon sa inget men grät. De lämnade inte henne ifred fast än de fattade hur det plågade henne, hur förnedrande det var för henne. De tog bilder och filmade när de våldtog henne. Fast än att offret kanske inte skulle säga nej, kan de fortfarande inte vela ligga med person som tvingar på sig.

Andra skulle kanske säga att med tanke på att hon var full, så får hon skylla sig själv. Att hon får tänka på det själv. Eller att hon gillade denna killen, och det räknas kanske inte på samma sätt. Men bara för att man är full betyder inte att det inte är en våldtäkt. Eller att hon var med på det i början. Hon var ju det, men sen när de andra killarna kom in, ville hon inte längre. Då ville hon vara med längre. Man kan ändra sig. Fast än att hon inte ville så skulle folk kalla henne hora.

Man kan fortfarande bli våldtagen om man är full. Våldtäkt kan hända mellan inom och utanför relationer, med den man gillar eller någon man inte gillar. De är här som folk, som då har blivit våldtäkta skyller på sig själva. Att de kanske var fulla och tycker de ska skylla sig själva, att de tror att väldtäkt är ett överfall mitt i natten. Att det inte riktigt vet att det var en våldtäkt. Men det är det. Enligt lag, så är det en våldtäkt om man på tvingad på en sexuell sak, att man blir hotad. Att man är full ger ingen ursäkt till att någon skulle kunna våldta dig eller skada dig.

T:ex: Att man skulle slå personen om de inte gick med på det. Det är ett hot.
Om man är i ett hjälplöst tillstånd, att man inte kan göra något. Och hon, hon var nertryckt av en massa killar. Hon kunde inte göra något. Detta visar att hon var påtvingad att ha sex. hur skulle hon kunna göra något? I filmen hotade de om att de skulle skicka ut bilderna och sprida dem ifall hon sa något om det. De hotade henne, de visste att de gjort något fel. Hon sa inget. Men sen skickade ut det ändå. Hon blev kallad hora och slampa.  Hon kände sig dålig, äcklig. Hon mådde inte bra av detta. Hon mådde sämre. Väldtäkt påverkar offren starkt. Vissa starkare än andra. Många vågar inte söka efter hjälp.  Det är bevisat att tjejer är rädda att folk inte ska tro på dem ifall de nu sa att de har blivit våldtagna. Att de inte heller vill bli klandrade för vad som hände.

Det är viktigt att veta, det finns ingen bra anledning till våldtäkt. Och även om det ä inom en relation, räknas det fortfarande som våldtäkt. Inger ber om det, ingen förtjänar det.

Många tror att en våldtäkt är något som en främling skulle göra. Men sanningen är, att det händer oftast med personer som man litar på eller känner. Det var det som hände i filmen. Våldtäkt handlar om att ha kontroll över någon.  

Enligt Centers for Disease Control, 1 av varje 6 vuxna kvinnor har varit med om våldtäkt. Friska och starka människor våldtas varje dag. Våldtäktsoffer är läkare, advokater, sjuksköterskor, militär personal, kockar, revisorer, studenter-alla och alla kan vara sårbara för våldtäkt eller sexuella övergrepp. De som våldtar kan vara både kvinnor och män. De som våldtar försöker ta person som de tycker är svagare på ett eller annat sätt. Som yngre personer, som är så unga som små barn.  Vem som helt kan bli våldtagen.









Filmen

torsdag 24 oktober 2013

Kondom!




Syfte: Vårt syfte med denna labb var att kolla kondomernas hållbarhet.

Material:  Två kondomer av olika sorter, stort Provrör, vattenslang och vatten, luft.

Genomförande: Kondomernas märke heter Trim, vi tog en med prickar och en utan. Vi tog två av varje. Först så tog vi provröret, och trädde på kondomerna på den. Ingen av dem gick i sönder. Vi kollade så att det inte fanns luft uppe i toppen på kondomen. Sedan tog vi den ena kondomen och fyllde den med vatten med hjälp av slangen, vi fyllde kondomen tills den sprack. Dem fylldes med väldigt mycket vatten och höll sig bra länge. Den andra kondomen blev ännu större när vi fyllde den med vatten.  Efter det tog vi två nya kondomer eftersom de förra sprack. Vi fyllde kondomerna med luft, vi blåste upp dem själva. Kondomen med prickarna blev bredare. Den släta blev inte like bred men längre och smalare, ingen av dem sprack.

Resultat: Båda kondomerna visade sig vara väldigt hållbara eftersom de lyckades fyllas med mycket luft och vatten.

Slutsats: Det visade sig att kondomerna är hållbara för ett samlag. När vi fyllde dem med vatten, sprack de för att tyngden och trycket av vattnet blev för mycket,




















onsdag 20 mars 2013

Robot dagbok pg. 3

Vårt uppdrag var att göra så att roboten åkte i en fyrkant. Jag arbetade tillsammans med Julia... Vi tyckte det var kul, tills vi blev lite frustrerade. I början gick det jätte bra, allt var lugnt. Fast i slutet när robot åkte ställde den sig inte korrekt. Vi tänkte att om vi höjer rotations graden på hjulen skulle den stanna korrekt och rakt, så då gjorde vi det. Graderna började på 170°, vi höjde med 5°, jag och Julia kom närmre och närmre med det önskade resultatet, så vi höjde den ytligare med 3° så nu var det 178°. Nu var vi väldigt nära, tillslut var vi uppe it 185°. det var då det inte gick så bra, då körde roboten helt snett och av sin väg. Så vi sänkte ner graderna, men det hjälpte inte, vi sänkte hastigheten också med hopp om det skulle hjälpte. Men det gick inte heller... Vi fick byta robot, vi trodde det var fel på roboten, men den andra robot körde snett den med.

Men fick till det äntligen efter många många försök. Då åkte den helt perfekt. Det blev vi glada över
.

fredag 15 mars 2013

Robot dagbok pg.2

Nu fick vi prova på räddningsuppdraget.

Vi fick en sträcka ( I detta fallet var det 143 cm ). Vi på ett försök skulle vi få roboten att åka fram till en legofigur. Man skulle göra så att roboten stannade precis framför legogubben. Körde den över gubben, skulle han dö. Men kom man inte nära nog, så skulle gubben inte når sin räddning. Jag jobbade då med Erik och Johanna.

Först satt vi i labben för att räkna ut hur många grader på rotationen hjulen behövde för att åka en centimeter. En centimeter var 20° . När vi fick hur långt vår skulle åka tog vi 143cm x 20. Vi fick då 2860°. Även så att roboten inte skulle köra av sin bana, sänkte vi ner hastigheten med ungefär hälften.
Vi fick till det väldigt bra, gubben hamnade dock några centimeter ifrån robot. Robot nådde inte riktigt fram till legogubben. Så det hade kunnat gå bättre. Vi försökte några gånger till men vi fick inte riktigt till det. Det var nog graderna där problemet satt.



Robot dagbok. s.1

bild 1

Bild 2
Idag så började vi med att testa ett program som heter Mindstorm. Det lät oss styra över en legorobot. Det var riktigt coolt hur det gick till! Man i detta program kunde bestämma vad roboten skulle göra. Med hjälp av en slags verktygs låda eller körlåda ( se bild 2 ) där man kunde ställa in hur roboten skulle åka, om den skulle snurra och svänga. Men för att den skulle göra två olika funktioner samtidigt, fick man ha två 'motorer' ( se bild 1 ). En motor för en funktion. En har hand om snurret, en om svängandet.

Fast Programmet Mindstorm är svårt att förstå. Men jag har fått koll på det nu... Det tog dock ett litet tag. Men programmet är jätte kul!

Först skulle vi lära oss grunder, så då fick vi enklare uppdrag...

Vi skulle på första uppdraget få roboten att åka rakt fram och att svänga. Jag jobbade här med Julia. Det gick bra, för vi fick till det.

Efter det skulle man få att robot svängde, det gick också väldigt bra, inga problem. Här fick man använda två körlådor, en till att den åker fram och en till att den svänger.

På det sista skulle man göra så att roboten snurrade på en plats. Vi först gjorde så den snurrade för lite. Men efter några enstakeaförsök klarade vi det.


måndag 4 februari 2013

Labb ~ estrar


Vi gör en ester.

Syfte: Vi ska göra olika estrar för att se vad de luktar.

Matriel: Provrörsställ, kork, 6 st provrör, bägare, glas ögon, förkläde.

Genomförande: Häll 2 cm syra i ett provrör och 2cm alkohol i ett annat.enligt tabellen nedan.

Blanda de 2 i en bägare. Jenny tillsätter lite koncentrerad svavelsyra. Vänta tio min och häll i en bägare med kallt vatten. Lukta!


1 alkohol         syra

   Metanol        Acedentylsyra
   Metanol       smörsyra
   Butanol        Ättickasyra


Resultat:

Metanol        Acedentylsyra: Den här blandningen doftade inget, förutom en svag doft av mint, men den var svår att känna. Den skulle luktat mint, så det var väl runt åt rätt håll.

Metanol       smörsyra: Detta doftade som nagellacksborttagare, det skulle det nog inte, jag vet inte riktigt varför det doftade så när det skulle doftat frukt.

 Butanol        Ättickasyra : Doftade skumbanan, det var meningen så det skull dofta.


Slusats:
Och Estrad är då en blandning mellan en alkohol och en syra som reagerar med varann Estrar används till exempel i parfymer och godis för att estrar kan lukta riktigt gott. 

Två av tre gick inte riktigt som det skulle, varför vet jag inte men kanske blandingen inte gick som den skulle.

tisdag 9 oktober 2012

Moderna teknik


Jag ska jobba med mobiler, telefoner.

Keynote.
  1.  
v. 41
Tisdag: Jag ska planera vilken fakta jag vill ha med, och leta up grundlig fakta.
Onsdag: Jag letar mer fakta.
Fredag: Fakta, sen lägger ihop det/sammanfattar faktan.

v. 42
Tisdag:  Sammanställer faktan.
Onsdag: Sammanställer faktan, men blir jag färdig i förhand så tänker jag arbeta med bilder som jag ska ha med.
Fredag: Keynote

v. 43
Tisdag:  Keynote
Onsdag: keynote

torsdag 1 mars 2012

Koka vatten


Syfte: Att hur varmt H2O (vattnet) blev under olika tidpunkter.
Matriel: Brännare, trefot, H2O, bägare, termometer, nät.
Utförande: Vi fyllde en bägare med H2O, som vi sedan kokade, vi hade termoterna till att kolla vattnet
Resultat:


Slutsats: H2O börjar koka vid 100°C, det hela börjar med små bubblor och ånga, värmen ökar ( Se tabell )



Felkällor: Om termometern nuddar bägarens botten så mäter den värmen på bägaren eller termometern kanske inte fungerar som den ska.

måndag 13 februari 2012

no labb färger


Syfte: Att lära oss om färger i ljus.
Matriel: Prisma, spalthållare, färgfilter, Optikbänk, skärm med 1 spalt, prisma, optiklampa, elkub, muffar, lins + 10, prismabord.
Utförande: Vi byggde ihop ställningen och på själva prismabordet lade vi på prismat. Vi vred på prismat tills vi såg ett spektrum på väggen. Sen tog vi bort linsen och spalthållaren. Vi satte det röda färgfiltret och sedan det blå och satte på lampan.
Resultat: Om man har på lampan och kvar linsen och den lodräta spalten så blev det ett spektrum där rött böjdes minst och violett mest.
Men när vi hade det röda ljusfiltret så såg man bara rött, de blå färgerna som fanns absorberades in i det röda. När vi hade det blåa färgfiltret hände samma sak men tvärtom.
Slutsats: När vi använde linsen och spalten såg man ett spektrum där det röda ljuset böjdes mest. Det berodde på att den hade längre våglängd än de andra färgerna, medan den violetta böjdes minst för den hade minst våglängd. Man såg även att färgen vit är alla färger i ett. För vit är alla färger. Därmed reflekterar vitt tillbaka alla färger.

måndag 6 februari 2012

Koöga dissekering


Syfte: Vi skulle ta reda på hur ögat fungerar och hur de olika delarna ser ut.
Matriel: 
Sax
Pincett
bricka
skalpell 
Utförande: Vi fick två och två ett koöga var. Sen skulle vi ta bort hornhinnan som var på mitten på ögat. Vi tog bort så vi kunde komma in i ögat. Efter det tog vi ut linsen som la strax undertill, därefter tog vi ut glaskroppen. På glaskroppen kunde man se olika delar av en muskel. 
Sen efter vi hade tittat på de olika delarna gjorde vi två snitt på sidorna av öga så att vi senare kunde vända ögat ut och in. Sen pratade vi om hur det såg ut och letade upp den blinda fläcken och den gula fläcken.
Resultat: Koögat är nästan helt likadant som människors ögon men det finns skillnader. Alla delar fungerade på olika sätt. Vi fick reda på mycket om ögat. Även om det inte var en människas öga så var det likt.



Slutsats: Att vårt öga är mer komplicerat än man kan tro, även det vatten vi har i ögat, har en roll i ögat.

tisdag 24 januari 2012

Konvex & konkav


Syfte: Syftet med denna laboration var att se hur det fungerar med reflektion med konkava och konvexa speglar. 
Matriel: Elkub, muffar, kamera, papper, konkav och konvex spegel, böcker, penna, optiklampa ( ljuskällan ), lins, spalthållare och en optik bänk.
Utförande: Vi satt ihop en ställning som behövdes för denna labb. Sedan tog vi några läroböcker och ett vitt papper. Vi staplade böckerna på varann och la sedan det vita pappret på. Vi ställde bokstaplen framför denna ställning. På denna ställning fanns det då en lampa, som lös på olika spalter. De skingrade ljuset. Ljuset träffade antingen en konkav eller en konvex spegel. Så vi kunde se reflektionen från speglarna.
Resultat: När ljuset träffade de olika speglarna reflekterades ljuset åt olika håll beroende om spegeln var konvex eller konkav. Om den var konkav så åkte ljusstrålarna åt mitten. Den konvexa spegeln reflekterade tillbaka ljuset mer framåt, ljusstrålarna korsas innan strålarna reflekteras, bakom spegeln.  Brännpunkten på den konvexa spegeln hamnar bakom spegeln.



Slutsats: De konvexa och de konkava speglarna skickar strålarna åt olika håll, medan en rak spegel med en platt yta antagligen skicka strålarna åt samma håll rakt fram. Ljuset reflekteras olika beroende på om spegeln är konkav, konvex eller rak spegel med en platt yta. De beror även på hur mycket ljus som kommer mot spegeln, om det är många ljusstrålar eller om det är en solid stråle.

torsdag 8 december 2011

torsdag 15 september 2011

Livet i en vattendroppe

Syfte: Syftet är att undersöka om det finns levande organismer i hö/halm.  Organismer = levande varelser.
Matriel: Hö, dammvatten, akvarievatten, mikroskåp, bägare, pipett, objektglas och täckglas. 
Utförande: Vi satte ner en hö/halm tuss i vatten från dammen på skolan och från ett akvarium. Det fick stå en vecka. Efter den veckan undersökte vi vattnet med blotta ögat och med mikroskåp och kollade vad vi kunde se för något. Vi undersökte sedan med ett mikroskåp.
Resultat vecka ett: Vi såg små organismer på ett väldigt tunnt grässtrå. De simmade ganska fort, de såg även väldigt runda ut och man såg att de hade lite hår på sidorna. Troligen hödjur. Hödjur finns oftast vid hö och halm. Det hör man på namnet. De hade inte varit där länge och de hann inte föröka sig heller.
Resultat vecka två: Nu är det mer urdjur än innan. De var samlade runt en grön ”gegga” där de åt. Det var antagligen bakterier ( geggan ). De var lite nya urdjur den veckan också och den nya såg avlång ut. Den hade också hår på sidorna. Troligen ett toffeldjur. De heter som de gör för de liknar tofflor i formen. Det var nog mer urdjur nu för att de hinner bli mer mat och bakterier som de kan äta. De hinner föröka sig genom att dela sig. 
Slutsats:  Min slutsats blir att efter en vecka är det inte lika mycket aktivitet som det blev efter andra veckan. Det beror på att urdjuren ( vilket den veckan blir hödjur ) halvsover lite grann. Det fanns inte heller så mycket mat eller bakterier. De har inte heller förökat sig, så då var de mindre för det också. Andra veckan var de fler för då var det mer mat och bakterier. Nu har de också hunnit dela sig. Nu har det även kommit toffeldjur. De var nog lite skygga första veckan men nu hade de kommit fram.